Vad säger lagen om elektroniska signaturer?

EU:s eIDAS-förordning som trädde i kraft den 1 juli 2016, innebär att alla EU-länder (och EES-länderna Norge och Island) har gemensamma regler för säkra elektroniska transaktioner och godkänner varandras lösningar för elektronisk identifiering och elektroniska signaturer. Därmed har hindren som de tidigare digitala gränserna utgjorde, försvunnit.

Enligt eIDAS och e-signaturlagen har en kvalificerad elektronisk signatur samma rättsliga verkan som en handskriven signatur. Lagstiftningen tolkas så att alla typer av elektroniska signaturer – kvalificerade och icke-kvalificerade – kan ges rättslig verkan. En elektronisk signatur kan inte förvägras rättslig verkan enbart på grund av att den är i elektronisk form eller att den är icke-kvalificerad. Det som blir avgörande är i vilken utsträckning det är möjligt att bevisa äktheten av signaturen och riktigheten av innehållet i dokumentet.

Post- och Telestyrelsen, PTS, har tillsynsansvar för e-underskriftstjänster och andra betrodda tjänster enligt eIDAS. Tjänster för kvalificerade e-underskrifter står under aktiv tillsyn. Icke-kvalificerade tjänster för avancerade e-underskrifter står under tillsyn som utförs i de fall det uppstått någon incident. Leverantörer av tjänster på den kvalificerade nivån listas av tillsynsmyndigheterna inom EU/EES.